
@Lisa Weegar
Droger och kroppen


Droger i kroppen - vad händer?
Det finns olika typer av droger och exempel på dessa är Cannabis, Opiater och Centralstimulerande droger. Gemensamt för alla droger är att de påverkar vårt belöningsystem direkt eller indirekt genom att skapa en ökad mängd av dopamin.
Dopamin är en signalsubstans som finns i regioner av hjärnan som reglerar rörelse, känslor, tankar, motivation och känslor av glädje. Att vi ökar dopaminmängderna i hjärnan enormt vid enstaka tillfällen ger oss fysiska och psykiska besvär vilket beror på att vårt belöningsystem anpassar sig efter störst frisättning av dopamin och kroppen kräver en lika hög dos för få samma effekt. Den dosen av dopamin kan vi ej få utan drogers hjälp. Missbrukaren drabbas då av abstinensbesvär. Detta är ett stort problem vilka gäller många olika typer av droger men de flesta narkotiska preparat har också andra, både långsiktiga och kortsiktiga, konsekvenser vilka kan variera mellan olika narkotiska medel.
Opiater - Heroin
Opiater beskriver flera droger, vilka kommer ifrån opiumvallmon, som många känner till. Morfin är en av dessa och används inom sjukvård och är enormt beroendeframkallande. Kodein är en mindre känd opiat medan heroin är den mest välkända opiumdrogen som främst missbrukas olagligt.
Effekter (Opatier - Heroin)
I det centrala nervsystemet finns så kallade opioidreceptorer vilka kontrollerar våra känslor av smärta och dessa påverkas vid intag av heroin. Detta innebär att heroin skapar en enorm känsla av välbefinnande, eufori och hämmande av smärta; det är alltså direkt kopplat till belöningsystemet. Missbrukare av opiaten kan beskriva det som en stark känsla av kärlek. Det stora tillskottet av dopamin skapar snabbt ett beroende av drogen, redan efter ett enda intag, eftersom att belöningsystemet anpassar sig efter störst frisättning av dopamin och så behöver missbrukaren öka intaget för att kroppen ska få samma reaktion. En person som upplever abstinensbesvär kan känna sig illamående, få muskelvärk, diarré, uppleva sömnsvårigheter, tandvärk, darrningar, buksmärtor mm. Opiatreceptorer finns även i andningscentra och en beroende person kan få andningsförlamning och lägre blodtryck vid en överdos av opiaten, vilket är livshotande och en vanlig dödsorsak bland människor som använder sig av drogen.
Kokain
Kokain påverkar hela det centrala nervsystemet, vilket drogen har gemensamt med Ectasy, men varar dock bara i cirka 30 minuter. Även små doser av drogen kan ge effekter som en högre puls och andningen blir snabbare. Att missbrukaren upplever feber, svettningar, yrsel och huvudverk är inte heller ovanligt. Likasom kat minskar kokain hungerkänslorna vilket i lång sikt ofta innebär att personen får en minskad vikt och lider av undernäring. En påverkad person eller en missbrukare kan kännas igen av förstorade pupiller, samt ofrivilliga rörelser i ansiktet (tics). Injektioner med hjälp av spruta av kokain kan innebära risker som infektioner och överdosering, vilket kan vara dödligt.


Olika typer av droger? Hur påverkar dessa vår kropp och hjärna?
Cannabis - Hash och Marijuana
Cannabis, den vanligaste drogen i världen, är ett samlingsnamn för drogerna marijuana, hash och cannabsiextrakt. Alla dessa olika preparat kommer ifrån plantan Cannabis Sativa, därav namnet. Det är de olika sätten hur de förädlas som skiljer drogerna åt.
Effekter (Cannabis - Hash och Marijuana)
Cannabis påverkar många olika delar av hjärnan där cannabisreceptorer finns. Detta beror på att den fettlösliga substansen THC finns i plantan som bland annat har förmågan att binda sig i hjärnan och leverns fettvävnad. Denna substans har många effekter. Det är våra receptorer i hjärnan som tar emot signalerna drogerna skapar. Cannabisreceptorer finns på hjärnbalken, och även på den främre delen av hjärnbalken och i lillhjärnan - där hjärnaktivitet försämras. Därför har cannabis kortsiktiga effekter som påverkar sensoriska och audiatoriska intryck vilket, i enklare språk, innebär att vår syn, känsel- och ljudintryck blir starkare.
Lillhjärnan utsätts då vi röker cannabis vilket ger akuta fysiska konsekvenserna som uppmärksamhetsproblem, inlärningsproblem och liknande. Psykiska besvär kan även missbrukaern av cannabis uppleva, som ångest och paranoia. Personen kan också känna av ökad hunger. Det som främst får människor att ta steget mot denna drog är att cannabis påverkar belöningssystemt då det frisätter dopamin vilket påverkar våra känslor och humör.
En påverkad person får även ett förändrat humör då hen i den första perioden känner sig glad och pratsam men i den nästa så så blir hen mindre sällskaplig och vill helst vara ensam med sina tankar som kan “öka” då associationsförmågan blir bredare. De långsiktiga konsekvenserna hos missbrukaren är att hen kan få koncentrationssvårigheter, inlärningsförmågan blir sämre och att tänka logiskt och strategiskt blir svårare. Det finns även en ökad risk för lungcancer och psykiska sjukdomar som depression.
Centralstimulerande droger - Ecstasy (Hallucinogen) och Kokain
De centralstimulerande drogerna är ett samlingnamn för kokain, ectasy, katdrogen och amfetamin m.m. Ecstasy, som tillhör de hallucinogena drogerna, missbrukas främst i festsammanhang. Detta beror på de många effekter denna drog har.
Ectasy har en påverkan i på det centrala nervsystemet och de olika sinnescentra i storhjärnan. Detta framkallar hallucinationer vilket innebär en förvridning av verkligheten som bara den påverkade kan uppfatta. Signalsubstansen seratonin medverkar vid reglering av välbefinnande, sömn och vakenhet, oro och ångest, mättnads- och hungerkänslor samt även smärtupplevelser. Kort sagt reglerar seratonin våra känslor. Nivån av signalsubstansen påverkas vid intag av ectasy. Konsekvenserna av detta är att en kan känna sig mycket glad, pigg, energisk, upprymd och euforisk. Men personen kan även uppleva störningar som hyperaktivitet, oro, rastlöshet och ångest. När drogen väl verkat (vilket tar 1-3 timmar) så kommer hen att känna effekterna ifrån de låga seratoninnivåerna i kroppen. De långsiktiga samt kortsiktiga konsekvenserna kan innebära depressioner, utmattning och förändrad verklighetsuppfattning och vanföreställningar.
Källförteckning:
http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=45&Itemid=55
http://www.drugsmart.com/fakta/heroin/
http://www.drugsmart.com/fakta/ecstasy/
http://drugnews.nu/drogfakta/narkotika/kokain/
http://www.drugsmart.com/fakta/kokain/
http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=42&Itemid=33